Finland måste ta efter Sverige: De finska sjömännens andel i vår flotta måste utökas för att sjötransporterna ska fungera i en allvarlig störningssituation

SJÖMANS-UNIONS FULLMÄKTIGES UTTALANDE 20.5.2026

Om det uppstår en allvarlig störningssituation på Östersjön kommer man inte att flyga in sjömän från tredje länder till finska fartyg. I Sverige har man dragit samma slutsats och ökar därför andelen svenska sjömän på sina egna fartyg rejält. Finland måste ta efter Sverige.

I slutet av april anordnade Försörjningsberedskapscentralen beredskapsövningen Ketju26 tillsammans med myndigheter och företag i logistikbranschen. I övningen uppstod en allvarlig störning i den kommersiella sjöfarten på Östersjön och speciellt i Finska viken: ryska krigsfartyg försökte hålla serviceförbindelsen till Kaliningrad öppen samtidigt som andra kuststater tillsammans försökte säkerställa sina egna logistiska förbindelser. Östersjön var nu en krigsskådeplats, vilket satte tillfälligt stopp för den kommersiella sjötrafiken. Den direkta sjötrafiken till de baltiska länderna, Polen och Tyskland stördes avsevärt för en lång tid och lasterna fick omdirigeras via Sverige.

I övningen Ketju26 splittrades logistiken snabbt. På grund av störningarna i hamnfunktioner och huvudrutter splittrades distributionskedjorna, leveransfördröjningarna och flaskhalsarna ökade och tryggandet av bränsle och läkemedels- och livsmedelsleveranser blev kritisk. Den avstannade utrikeshandeln orsakade en omedelbart ekonomisk chock. Priserna steg snabbt.

Övningen Ketju26 lyfte fram utmaningarna i fråga om en tillräcklig arbetskraft, vilket förvärrades snabbt. I scenariot lämnade hela 20 000 högutbildade IT-experter och tekniska experter med utländskt bakgrund landet omedelbart. En del internationella företag drog också tillbaka sina anställda med utländsk bakgrund från Finland.

Ett motsvarande scenario vore fullt möjligt – och även bevisat under coronapandemin – inom sjöfarten. Flygförbindelserna var avstängda en lång tid. Sjömän som kom till fartygen från tredje länder kunde inte flyga till arbetet ombord eller tillbaka till sina hemländer. Efter coronapandemin har kriget i Ukraina och krisen i Persiska viken försvårat omdirigeringen av internationella flygrutter ytterligare. Flygningar till t.ex. Japan sker över Grönland – men hur länge? USA är intresserade av Arktis, och Ryssland har i flera års tid stärkt sin infrastruktur längs Ishavet i samarbete med Kina. Man kanske inte ens kommer att flyga eller segla längs nordliga rutter länge till.

Läget i Hormuzsundet har öppnat folks ögon för hur sårbara sjörutterna är. När flaskhalsen är avstängd på ett ställe haltar transportkedjorna i hela landet. Det finns inga mellanlager. Finlands försörjningsberedskap klarar sig ett tag, men inte i oändlighet. Finland måste få mat och varor längs havet, oavsett hur läget är på Östersjön. Hela den finska staten är i praktiken helt beroende av sjöfarten. Försörjningsberedskapscentralen lyfte redan före kriget i Ukraina fram att antalet finska sjömän är på en kritisk nivå och måste utökas. Det råder ingen tvekan om att man kommer att behöva kompetent personal från Finland även inom sjöfarten i en allvarlig störningssituation.

Sverige har större och bättre sjöförbindelser bl.a. via Göteborg direkt till Nordsjön. Trots det stärker Sverige sin flotta och har för närvarande 75 nya fartyg på gång. Utöver flottan utbildar Sverige en egen, svensk sjömanskår så att landet inte är helt beroende av arbetskraft från tredje länder i en allvarlig störningssituation. Det svenska tankfartygsrederiet Sirius Shipping har beställt hela sju nya kemikalie- och produkttankers. Enligt rederiets vd Jonas Backman är målet att majoriteten av besättningen ska vara svensk.

Finland måste ta efter Sverige och vidta åtgärder för att utöka den finska sjömanskåren på finska fartyg. En inhemsk flotta är en säkerhetsgärning. Det har vi redan, men har vi tillräckligt med inhemsk arbetskraft på våra fartyg med omedelbar beredskap att segla på fartygen i allvarliga störningssituationer?