Suomen Merimiesunioni logo
Turvaposti
Medlemstjänst
Näytä alasivut

24.3.2022

Nu är det brist på finska sjömän – och det utgör en risk för Finlands försörjningsberedskap


Bra arbetsförhållanden och arbetsvillkor samt en uppmuntrande lön är de bästa sätten att locka fler nya förmågor till sjöfarten.

Under coronapandemin sköttes Finlands import- och exporttransporter till sjöss i form av försörjningsberedskapstransporter. Frakt- och passagerarfartygen transporterade dagligvaror och industriråvaror till vårt land. Passagerartrafiken var mindre på grund av restriktionerna. Till följd av det var över hälften av de finska sjömännen permitterade när det var som värst. Många av dem sökte ersättande arbete i land under den långa permitteringen.

Nu har passagerartrafiken återigen kommit igång. På Åbolinjen började Viking Lines nya flaggskepp M/s Viking Glory trafikera. Östersjöns största passagerarfartyg fick finsk flagg och erbjuder arbete till hundratals finska sjömän.

Samtidigt råder det just nu brist på arbetskraft i finska rederier. Arbetstagare behövs till alla avdelningar på fartygen, från köket till maskinavdelningen. Finlands försörjningsberedskap är helt beroende av sjötransporter, varför Finland måste ha tillräckligt med egna finska sjömän. Så är det däremot inte.

Försörjningsberedskapscentralens rapport om sjöfartens försörjningsberedskap fram till 2030 lyfte redan 2019 fram att det finns för få finska sjömän: Rapporten lyfte fram oron att ”Dagens små personalmängder inom olika kritiska sjöfartsuppgifter och funktionernas mycket höga beroende av verksamhetsförutsättningarna för Finlands ekonomi utgör naturligtvis en risk för försörjningsberedskapen.”.

Först coronapandemin och därefter kriget i Ukraina har gjort att folk fått upp ögonen för hur beroende vi är av sjötransporter. Men har Finland tillräckligt med eget finskt tonnage och finska sjömän för att trygga landets försörjningsberedskapstransporter?

Antalet handelsfartyg under finsk flagg (fartyg upptagna i handelsfartygsregistret) har legat kvar på ungefär samma nivå, över 100 fartyg, under de senaste tio åren. Samtidigt har antalet finska sjömän minskat.

Den finska sjömanskåren måste bli större


Kriget i Ukraina påverkar den globala ekonomin och logistiken och människornas liv. På Svarta havet har Ryssland skärt av Ukrainas handelsfartygstrafik. Finland är också ett utomeuropeiskt land och helt beroende av sjöfarten. Vi måste förbereda oss på allvarliga krissituationer.

Den framlidne flottiljamiralen Bo Österlund publicerade en avhandling om försörjningsberedskapen hos Finlands sjöfart. Österlund bekymrade sig för Finlands handelsfartygsbestånd, som minskat under hela 2000-talet. Fartyg under finsk flagg transporterar numera bara drygt 30 procent av vår varutrafik.

En fjärdedel av alla fartyg under finsk flagg är också i utländsk ägo. Det ökar försörjningsberedskapsrisken. Österlund varnade för att fartygen som sköter Finlands sjötransporter skulle kunna flyttas för att trygga ägarländernas trafik i allvarliga störningssituationer. Fartygen kan sätta kurs mot sina egna hemländer och Finland blir utan varor.

Den finska sjötrafiken går i praktiken inte att ersätta med något annat. För att ersätta ett containerfartyg med plats för 1 500 containrar behöver man 20 tåg med 25 vagnar vardera – eller hela 940 långtradare.

Tonnaget under finsk flagg och den finska sjömanskåren måste stärkas för att vi ska kunna sköta våra transporter själva – oavsett vad som händer i världen.