Uppfinningar och tillämpning — den finländska marintekniska industrins konkurrensfördelar

TEXT: JAAKKO TAKALAINEN BILDER: ILKKA HEINO

”Inget enda fartyg byggt av finländare har sålts enbart för det låga priset”

Hur ökar vi sjöfartsindustrins tillväxt i Finland och stärker branschens internationella konkurrenskraft? Detta diskuterade företrädare för sjöfartsindustrin i Åbo i Europa-forums panel. Företrädarna lovade att satsa på branschens digitalisering, elektrifiering och fördjupat samarbete.

Experterna som samlades i Åbo i slutet av sommaren representerade både varv (Meyer Turku Oy:n Tom Degerman och Rauma Marine Constructions Oy:n Mika Laurilehto) och utbildning inom sjöfartsindustrin (Åbo Akademis Magnus Gustafsson och Satakunta yrkehögsskolas Heikki Haaparanta). Till västkustens huutosakki hörde också Raumas stadsdirektör Esko Poikela och Åbo stads klimatchef Risto Veivo.

Styrkor: tillämpning och anpassning

Meyer Turku:s kommersiella chef Tom Degerman berättade om sin mer än 40-åriga karriär inom varvsindustrin. Han ville betona finländarnas styrka i att tillämpa nya idéer och att anpassa sig efter kundernas önskemål.

Degerman var med och byggde Song of Norway, ett av världens första moderna kryssningsfartyg, vid Wärtsiläs varv i Helsingfors 1970. Fartyget var beställaren Royal Caribbean Cruise Line:s första fartyg.

– Det kan jag säga: inte ett enda fartyg byggt av finländare har sålts bara för ett lågt pris. Det har alltid funnits innovationer med, och det senaste hos oss är fartyg som drivs med LNG (flytande naturgas), konstaterade Degerman.

El tar över fartygen, batterierna blir billigare

Rauman Telakan varatoimitusjohtaja Mika Laurilehto säesti turkulaista kollegaansa.

– Turku bygger de stora kryssningsfartygen, åt oss blir det kvar att bygga de mindre fraktfartygen. Den största omvälvningen kommer att vara elektricitetens införande som fartygens drivkraft. En stor del av de nya elektriska fraktfartygen går till Fjärran Östern, konstaterade Laurilehto.

Han fick stöd från universitetsvärlden, enligt forskningschef Magnus Gustafsson går elektrifieringen framåt i stora steg som drivkraft för fartyg. Nyckeln är att batteriernas kapacitet ökar och att priset sjunker.

 – Behöver inte vänta till 2040: Europas kustnära sjöfart elektrifieras redan nu. Hälften av EU:s sjöfartstrafik är kustnära trafik, sade Gustafsson.

Enligt honom kommer fartyg i och med elektrifieringen att bli en del av ländernas energisystem, vilket kommer att kräva att hamnarna tar stora utvecklingssteg. Å andra sidan kan förändringen öppna goda exportmöjligheter för Finland.

Enligt Laurilehto vid varvet i Rauma förändrar elektrifieringen inte bara själva fartyget utan också fartygsbyggandet: fartyget blir i allt större utsträckning en industriprodukt som måste tillhandahålla de tjänster kunden vill ha.

– I framtiden kommer fabriken för eldrivna fartyg att tillverka en produkt som påverkas av hela sjöfartsindustrins produktionskedja, från varv till rederier, sade Laurilehto.

Staten deltar i risktagandet

Uppmuntrar Finland utvecklingen av sjöfartsindustrin? Tom Degerman ger samhället ganska höga betyg för sitt stöd till branschen och för att ta hänsyn till dess krav.

– Finland vill klara sig. Men ur vårt perspektiv skulle staten fortfarande kunna uppmuntra framför allt sjöfartsindustrins små och medelstora företag att samarbeta, sade Degerman.

Mika Laurilehto skulle vilja att staten främjar införandet av ny teknik, till exempel skulle det kunna finnas partnerprojekt med företag för att dra nytta av artificiell intelligens.

– Även i dubbelanvändningsprodukter, det vill säga till exempel krigsfartyg, är statens deltagande i försäljningsinsatser viktigt, sade Laurilehto.

Esko Poikela från Rauma stad och Risto Veivo från Åbo stad försäkrade att stadsbeslutsfattarna lyssnar lyhört på sjöfartsindustrins företag. Partnerskapet syns i Åbo i varvets elproduktion och i Rauma i planeringen och uthyrningen av lokaler.

Medan varvsarbetarna önskade stöd och att den offentliga sektorn skulle ta risker, var SAMK:s Heikki Haaparannas önskemål till staten mer blygsamma:

– Under nästa mandatperiod har nästan alla politiska partier förbundit sig till skuldbromsen. Vi hoppas ändå att sjöfartsutbildningen slipper stora nedskärningar.