Skip to content

Aktuell

Förhandlingar om EU:s utsläppshandel

11.9.2026

Sjöfarten anslöts till EU:s utsläppshandel (EU ETS, det vill säga European Union Emissions Trading System) år 2024. Europeiska kommissionen lade den 17.7.2026 fram ett förslag om att ändra EU:s utsläppshandelsdirektiv. Enligt förslaget skulle utsläppshandeln för sjöfart och luftfart utvidgas.

Kommissionens förslag kommer att tas upp till behandling i Europaparlamentet enligt ett mycket snabbt tidsschema redan i början av hösten 2026. Avsikten är att få ett beslut om förslaget innan årsskiftet. Innan dess kommer Finlands riksdag att behandla och bilda sin egen ståndpunkt i kommissionens förslag om utsläppshandel. Förslaget är redan under beredning i Finland och riksdagen väntas fatta beslut i ärendet ungefär i september. Förslagets behandlingstakt är rekordartat snabb.

Hälsningar till EU-parlamentet

Finlands särskilda villkor för vinterfartygstrafik måste motiveras för EU-parlamentarikerna och andra medlemsstater

För Finlands konkurrenskraft är det viktigt att ett permanent undantag för vinterfartens särskilda förhållanden införs i sjöfartens utsläppshandel. I kommissionens förslag den 17.7.2026 beaktas undantagen för vinterfart och ö-undantaget, som är väsentligt för Åland, endast fram till 2035. Detta är inte bra för Finlands konkurrenskraft och framtid, utan de särskilda undantagen måste göras permanenta. Detta kräver att Finland omedelbart bedriver påverkansarbete riktat mot EU-parlamentariker och andra medlemsstater för att lättnaderna för isklassade fartyg ska fortsätta efter 2035. Undantagen måste vara permanenta.

EU:s utsläppshandel och undantag

Kommissionen lade fram förslaget den 17.7.2026 om ändring av EU:s utsläppshandelsdirektiv. Kommissionen föreslår att följande undantag förlängs till slutet av 2035:

  • undantag från isklass
  • undantag för öar
  • undantag från skyldigheten att tillhandahålla offentlig service
  • undantag för mer avlägsna områden
     

Förslaget innehåller inte ett undantag för isgående trafik som skulle behöva inkluderas i utsläppshandeln.

Kommissionens förslag om att utvidga utsläppshandeln är till viss del ett svårförståeligt paket, som just nu granskas av både tjänstemän och olika intressenter inom sjöfarten. Huvudlinjerna är dock tydliga, och det lönar sig inte att fastna i petitesser. Således är budskapet till beslutsfattarna i Bryssel kort och kärnfullt: de särskilda förutsättningarna för finländsk vinterfart måste beaktas permanent i EU:s utsläppshandel.

Finland är ett avlägset, av is omringat land

Finland är Europas mest avlägsna, av is omgärdade land, av vilket mer än 96 procent av importen och exporten transporteras sjövägen. Den långa sjöresan och de hårda vinterförhållandena får inte bli en belastning för Finlands konkurrenskraft, samtidigt som gods i Sydeuropa transporteras året runt i isfria förhållanden. Även Sveriges kuster förblir delvis isfria på vintern, så därför måste tungt påverkansarbete bedrivas även där för att få grannlandet att förstå och stödja Finlands ståndpunkt i parlamentet. När Sveriges och hela Nordens största hamn, Göteborg, förblir isfri under lång tid, kan Finlands problem med isgående i svenska öron framstå som klagomål från östgrannen. Sveriges beslutsfattare måste påminnas om att även deras fartyg fraktar industrigods över Bottenviken via isarna. Att upprätthålla Nordens konkurrenskraft och ta hänsyn till vinterfartens särskilda förutsättningar är också ett sätt att stärka nordisk försörjningstrygghet. Skandinavien står allt mer på egna ben. Fötterna måste hållas isfria, det vill säga att vinterfarten inte får innebära en extra börda för konkurrenskraften, så att vår industri och våra transporter inte fryser fast i isen.

Fartygets isklass

Fartyg som trafikerar finska hamnar tilldelas en finsk isklass. För isklasserna finns krav på bland annat motoreffekt samt förstärkning av skrov och framdrivningsmaskineri. De starkaste isklasserna är IA Super och IA. Finska fartyg är isförstärkta, vilket gör dem dyrare att bygga. Att segla i is kräver hög motoreffekt av fartygen och förbrukar mer bränsle.

För att minska utsläppen har finska rederier övergått till att använda lågutsläppande och till och med utsläppsfria bränslen, vilket är dyrt. EU:s mål är att minska importberoendet av bränslen och göra EU självförsörjande när det gäller bränslen. Utvecklingen av lågutsläppande och utsläppsfria bränslelösningar och infrastruktur måste fortsätta målmedvetet.

Öundantag

När sjöfarten togs in i EU:s utsläppshandel 2024 gavs små öar med under 200 000 invånare som inte har en permanent väg- eller järnvägsförbindelse möjlighet till ett undantag, vars införande varje medlemsstat beslutar om själv. Finland tillämpar öundantaget på trafiken mellan fastlandet och Åland. Undantaget omfattar resor med passagerarbilfärjor med ett bruttotonnage på 5 000 ton eller mer. Dessa fartyg behöver inte lämna in utsläppsrätter motsvarande sina utsläpp före år 2031. Undantaget minskar utsläppshandelns skadliga effekter på Ålands ekonomi och tillgänglighet.

EU-kommissionens ändringsförslag om utsläppshandel, daterat 17.7.2026, föreslår att öundantaget förlängs till 31.12.2035. För Finland och Åland är det viktigt att öundantaget blir permanent.

Undantaget för öar kan få stöd i Europaparlamentet från andra medlemsstater som har avlägsna, havsbelägna öar. Sådana öar är till exempel Kanarieöarna (Spanien), Madeira (Portugal), Azorerna (Portugal) och Frankrikes utomeuropeiska öar.

Europeiska rederiföreningen ECSA uppmanar kommissionen att göra de nu gällande undantagen i EU:s utsläppshandel permanenta

Hälsningar till Finlands riksdag

Medlemsländernas auktionsintäkter återbetalning skulle kunna möjliggöra produktion av försörjningssäkra bränslen i Finland i mycket stor skala

50 procent av intäkterna från EU:s utsläppshandel ska enligt EU-kommissionens förslag riktas till sektorer som är centrala för avkarboniseringen. Sjöfarten finns bland de prioriterade användningsområdena, men inga medel har öronmärkts för den. Nationellt är det viktigt hur auktionsintäkterna används och vad nästa regering prioriterar.

Intressentnätverket för sjöfarten behandlade den 5.8.2026 Europeiska kommissionens förslag om utsläppshandel. VD:n för rederiet ESL Shipping Mikki Koskinen ansåg det viktigt att intäkter från auktionerna återförs till sjöfarten, eftersom sjöfarten också är en av de största betalarna.

– Om vi nu går från ett europeiskt till ett finskt perspektiv: Kommissionens förslag specificerar inte vilken utsläppshandelssektor de inhemska utsläppshandelsmedlen bör riktas till. När auktionsintäkterna ska återföras bör man komma ihåg Finlands konkurrenskraft och konkurrenskraften hos Finlands import och export – och framför allt exporten. Återföringen av auktionsintäkterna bör i första hand riktas till sjöfarten, inte bara till dessa gratistilldelade utsläppsrätter utan också till detta stöd i form av auktionsintäkter som betalas till Finland, i så stor omfattning som möjligt. I frågan bör politisk enighet uppnås, eftersom det är i hela Finlands intresse, betonar Koskinen.

– Återföring av auktionsintäkter skulle kunna möjliggöra produktion av försörjningstryggande bränslen i Finland i mycket stor skala. Förhoppningsvis kommer inga administrativa krumbukter att hindra detta goda syfte, så att vi samtidigt kan minska utsläppen, förbättra Finlands klimatpolitiska ställning och skapa arbetstillfällen samt få fram nya bränslen. Mikki Koskinen, som även är ordförande för den europeiska rederiföreningen ECSA, betonar att de finska rederierna fungerar som föregångare inom ren teknik, vars utvecklingsarbete är viktigt inte bara för Finland utan för hela Europas framtid, så att vi kan konkurrera med större stater som Kina.