TEXT: JUHA GRANATH
Varför bör jag rösta i valet till Europaparlamentet?, frågar många sjömän.
- EU fastställer allt fler förutsättningar för sjöfarten. Genom att rösta kan du bidra till att bevara dina arbetsförhållanden och hålla kvar fartygen under finsk flagg, säger Suna Kymäläinen, kandidat till EU-valet och riksdagsledamot.
Sjömän som seglat på världshaven är vana vid olika kulturer, arbetssätt, språk och nationaliteter i sitt arbete. Arbetet på ett fartyg lär dem att man kan samarbeta med folk från olika länder och nå bra resultat.
Detsamma gäller inom politiken. EU-parlamentet har 705 ledamöter från 27 länder. Parlamentsledamöternas beslut påverkar också livet för den finländska sjömannen. Därför bör man rösta i EU-valet.
EU-parlamentskandidaten och riksdagsledamoten Suna Kymäläinen (sd) tror att EU skulle ha mycket att erbjuda de finländska sjömännen.
- Genom sina beslut kan EU-parlamentet främja den gröna omställningen och på så sätt förbättra möjligheterna för Finlands exportindustri. Rätt beslut underlättar gemensamt definierade arbetsförhållanden och en säkerhet och försörjningsberedskap som omfattar hela Europa.
I det senaste EU-valet 2019 var röstdeltagandet i Finland endast drygt 40 procent. Därefter har corona och kriget i Ukraina förändrat Europa i grunden. Att strunta i EU-valet gynnar varken sjömannen eller Finland.
- Då fattar andra besluten åt dig. Det är viktigt att göra Finlands röst hörd i EU-parlamentet så att man förstår de särskilda krav som vår vintersjöfart ställer och vår geopolitiska ställning så nära den ryska björnen, säger Suna Kymäläinen.
Bild: Jukka-Pekka Flander
Suna bor vid Saima kanal och har suttit i riksdagen sedan 2011. Hon motiverar sin kandidatur bl.a. med att sanktionspolitiken mot Ryssland kraftigt har förändrat levnadsförhållandena i områdena vid den östra gränsen. Östra Finland behöver en försvarare i Europa.
- Trafiken har alltid legat nära mitt hjärta, men nu gör även säkerhetspolitiken det. När Saima kanal är ute ur spelet är det viktigt att hitta ersättande rutter till Östersjön. Det kräver mycket pengar och stor ansträngning. Dessutom behövs det stöd från EU.
EU-parlamentet sammanträder i Bryssel och Strasbourg och har 14 finländska representanter. Samlingspartiet och De gröna har tre platser vardera, SDP, Centern och Sannfinländarna har två, Vänstern och Svenska folkpartiet har en vardera.
Ända sedan Finland gick med i EU 1995 har det framförts kritik om att EU lägger sig i finska interna frågor alldeles för mycket. Suna Kymäläinen ger kritiken rätt till viss del och efterfrågar mer dialog mellan parlamentsledamöterna och beslutsfattarna i Finland.
- Min erfarenhet är att parlamentsledamöterna för alltför få diskussioner med de nationella trafikaktörerna när de bereder lagstiftningsprojekt på EU-nivå. Det är något som jag själv skulle vilka få rätsida på, säger Kymäläinen, som är ledamot i riksdagens trafikdelegation och kandidat till EU-valet.
EU fattar lagstiftande beslut i anknytning till sjöfarten. En förordning är den starkaste av alla bestämmelser. Den ska träda i kraft som den är i alla medlemsländer. Ett direktiv ålägger medlemsländerna att ändra sin lagstiftning, men staten bestämmer själv hur det går till.
Suna Kymäläinen är en av de ursprungliga medlemmarna i riksdagens havsgrupp och påminner att EU:s lagstiftningspaket för sjöfarten innehåller mängder av direktiv som reglerar arbetsvillkoren och -förhållandena inom sjöfarten.
- Det behövs en gemensam reglering t.ex. så att rederierna inte kan ha två arbetsmarknader på samma fartyg och på så sätt flagga ut de som arbetar under bättre arbetsvillkor. Som parlamentsledamot skulle jag motsätta mig blandbesättning och missbruk av bekvämlighetsflagg.
- Man diskuterar gärna sjöfarten, men har ofta dåliga kunskaper om den. Ett bra exempel är stämplingen av passagerartrafiken som nöjessjöfart. Passagerarfärjorna har en mycket viktig roll när det gäller att trygga exporten och importen. De är en viktig del av logistikkedjan, inte nöjesbusiness.
Såväl parlamentsledamöterna som de nationella beslutsfattarna bör veta och komma ihåg att Finlands beroende av sjötransporter har ökat i samband med kriget i Ukraina. Enligt Tullen sker redan 93,5 procent av exporten och 97,7 procent av importen till sjöss.
Enligt EU-valkandidat Kymäläinen har Europa försummat sin försvarsberedskap. Därför är det viktigare än någonsin för EU-parlamentet att stärka säkerheten den kommande mandatperioden.
- EU måste ha en trovärdig försvarsstrategi oavsett hur det går i valet i USA, säger Suna Kymäläinen, som också sitter i riksdagens trafikutskott.
EU-författningarna som rör sjötrafiken strävar efter att trygga adekvata arbetsförhållanden och även se till att sjöfartens säkerhets- och miljökrav efterlevs. Enligt Kymäläinen är det viktigast för ett krigsdrabbat Europa att trygga försörjningsberedskapen.
- Östersjön har blivit oberäknelig. Gasledningar och havskablar har förstörts. På grund av den ökade ryska militära aktiviteten behöver vi fler fungerande hamnar som kan ta emot även större fartyg.
Finlands förändrade geopolitiska ställning och medlemskapet i Nato har höjt vår betydelse i EU. EU-kommissionen drog t.ex. tillbaka sin avsikt att försvaga de finska hamnarnas ställning i det europeiska trafiknätet TEN-T.
- Man måste också fundera på om Finlands sjörutter går mer i väst i närheten av Sverige eller om vi alltjämt går genom Östersjöbassängen. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato medför ändå förändringar i EU:s säkerhetsstrategier för Östersjön och den arktiska havsregionen, säger Suna Kymäläinen.
I EU arbetar Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) bl.a. med att främja sjösäkerheten och minska föroreningen av havet. Dessutom rådger de Europeiska unionen i frågor och lagstiftning som rör sjösäkerheten.
Ett av EU-parlamentets viktigaste uppgifter är att genomföra Fit For 55-paketet som syftar till att främja den gröna utvecklingen. Målet är att minska EU:s växthusgasutsläppen med 55 procent fram till 2030 från 1990 års nivå.
Främjandet av den gröna omställningen skulle gynna Finlands teknologi- och exportindustri enormt. Samtidigt vore det en boost för landets sjöfart. Enligt Suna Kymäläinen har den finländska industrin legat i frontlinjen i miljöfrågor.
- Jag förundras över de som anser att den gröna omställningen bara är blaha. Köparna fäster alltmer uppmärksamhet vid hur en produkt har producerats. Ett litet klimatavtryck är ett trumfkort som Finland kan utnyttja för att konkurrera på världsmarknaden.
Prognoserna för EU-valet spår framgång för extremhögern. Enligt akademiforskaren Timo Miettinen skulle en uppgång för extremhögern påverka EU:s klimatpolitik avsevärt. En sänkning av de ambitiösa målen för den gröna omställningen skulle skada Finland.
- Att extremhögern är så populär visar att något har gått fel i EU-politiken. Ojämlikheten har ökat explosionsartat i Europa. Människor upplever att deras levnadsnivå inte ökar och att man inte lyssnar på dem. Det enkla budskapet går fram. Det ger extremrörelsen utrymme, säger Suna Kymäläinen.
Valet till EU-parlamentet hålls den 9 juni och från Finland väljer man 15 parlamentsledamöter till Bryssel.