Vem skyddar sjömannen på Östersjön?

Finska territorialvatten

TEXT: JUHA GRANATH, BILDER OCH VIDEO: FINLANDS MARIN OCH SAANA LAMMINSIVU OCH JUSSI HELMINEN

Ett hot från främmande stater mot fartyg på finska territorialvatten är en kränkning av Finlands territoriella integritet.

- Marinen avvärjer i sista hand sådana handlingar genom att använda maktmedel, säger kommendör Juhapekka Rautava, operationschef för Marinen.

Video: Vuosaaren meriväylä, jota pitkin ajaa Suomen lipun alla purjehtiva Eckerö Line-varustamon M/s Finbo Cargo ja vastaan ajaa konttilaiva.

"Östersjön, fredens hav"

Under det medvetna 1970-talet plöjde man Östersjön i fredlig anda. Takten sattes av den klaraste rösten inom den dåvarande politiska visan, Agit Prop, med sin sång ”Itämeri, rauhan meri”, dvs. Östersjön, fredens hav.

”On meri raja maailmaan, kai siksi rantojaan valtakunnat vartioivat sota-aseillaan. Jos ystävyyttä varten myös nuo rajat on, niin epätoivo, pelko on ainut rajaton. On Itämeri rauhan meri, tyven suojainen. Sen katse kirkas peloton ja kyynel suolainen.”

I februari 2022 anföll Ryssland Ukraina. Senast då förvandlades det stilla, skyddande Östersjön med sin klara blick till stormförebådande dimma.

Under det senaste året har nyheterna om Östersjön berättar bl.a. om besök i Finland av krigsfartyg från Nato, stora inhemska och internationella krigsövningar samt miljöhot från dåliga tankfartyg som transporterar rysk olja.

Suomen aluevesillä vieras näky eivät ole myöskään kiinalaiset alukset. Tässä suuri Kiinan valtion omisteisen Cosco-varustamon konttilaiva M/s Tian En Suomen aluevesillä viime talvena. Coscon laivat liikennöivät säännöllisesti esimerkiksi Helsingin Vuosaaren satamaan. 

Övningar på Östersjön

Kommendör Anthony Branchereau är kapten på den franska fregatten Chevalier Paul, som deltog i den finska marinens krigsövning Freezing Winds 22 i november, och berättade för media om de ryska jaktplanens beteende på Östersjön.

- Det var ett farligt beteende från deras sida. De flög över snabbt och på mycket låg höjd. De svarade inte på våra frågor om deras avsikter.

Drömmen om Östersjön som fredens hav lever dock alltjämt. I slutet av november fäste miljöorganisationen Greenpeace en fredsflagga på ett Nord Stream-rör. Två rör längs Nord Stream-linjen förstördes i fyra explosioner den 26 september.

Kuvassa alla: Neljän NATO:n sotalaivaa tekivät kansainvälisen laivastovierailun Helsinkiin toukokuun lopussa 2022. Kuvassa saksalainen fregatti Sachsen.

”Ryssland opererar aktivt på Östersjön”

Marinens operationschef, kommendör Juhapekka Rautava anser inte att Rysslands anfallskrig för närvarande utgör något större hot mot sjötrafiken på Östersjön. Rautava betonar dock att en oavsiktlig eskalering och skador är möjliga under det spända läget.

- Man försöker undvika en spridning av kriget i Ukraina. Det finns inga tecken på att Ryssland för närvarande skulle ha förmåga eller vilja att utmana väst i någon större omfattning. Rysslands flottstyrka på Östersjön saknar kapacitet, men Ryssland opererar alltjämt aktivt på Östersjön.

Ett tecken på Rysslands aktivitet på Östersjön är deras krigsövningar i somras, där en missil från korvetten Soobrazitelny förstörde målfartyget. Skrotrallyt med tankfartyg som transporterar rysk olja ökar miljöhotet i Finska viken.

Operationschef Juhapekka Rautava påminner att Ryssland kan komma med andra hot mot den finska sjöfarten än att skramla med vapnen. Hot på en lägre nivå än krig är möjliga, och det går att reta upp på flera sätt.

- Ett sätt som enkelt kan förnekas är att påverka undervattensinfrastrukturen, som energiexporten eller IT-förbindelserna. Man kan också störa sjötrafiken genom att t.ex. anmäla för stora riskområden för skjutning eller upprätta olika begränsningsområden för sjöfarten.

- Ibland kan också fel budskap, dvs. nyttjande av informationsoperationer, t.ex. om containrar som flyter på havet eller observationer av drivminor åtminstone tillfälligt orsaka störningar i sjötrafiken, säger Marinens operationschef Juhapekka Rautava.

Enligt Rautava kan man också påverka sjöfartssäkerheten på tekniskt vis bl.a. genom att störa satellitpositioneringssystemet eller fartygens AIS-system samt systemen för samlad lägesbild i anknytning till dem.

- En katastrof på Östersjön ska betraktas som ett hot bl.a. mot sjöfarten, men framför allt mot miljön i Östersjön, påminner Rautava.

Video: Suomenlahti on matala ja karikkoinen. Öljyonnettomuus Itämerellä olisi haastavaa putsata ja haavoittaisi herkkää luontoa.

Finsk flagg en trygghet på internationella vatten

Östersjön är ett av världens mest trafikerade havsområden. Det finns hela tiden cirka 2 000 handelsfartyg med besättning i trafik eller i hamn på Östersjön.

I januari hotade Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov Finland och Sverige med krigshandlingar. Om kriget i Ukraina tilltar och läget på Östersjön förvärras kommer såväl sjömännen som fartygens laster att försättas i fara.

- Vid sjötransporter skyddar man i första hand fartyget och dess besättning, och bara indirekt själva lasten. Om lasten är särskilt viktig för Finland kan man höja prioritetsordningen baserat på hur stora resurser man behöver för att skydda fartyget, säger operationschef Juhapekka Rautava.

Gränsbevakningsväsendet bevakar Finlands 1 344 kilometer långa östra gräns med 1 350 personer, men hur tryggar Marinen den finska sjöfarten på Finlands territorialvatten, Juhapekka Rautava, operationschef för Marinen.

- Alla slags hot mot alla fartyg på finska territorialvatten är en kränkning av Finlands territoriella integritet. Marinen avvärjer i sista hand sådana handlingar genom att använda maktmedel med stöd av territorialövervakningslagen.

Kuva alla: Merivoimien ja NATO:n yhteisharjoitukset Itämerellä.

Finland rätt att skydda fartyg under finsk flagg

En viktig rättslig indelning när man skyddar sjötransporter är vilken flaggstat som fartyget som ska skyddas tillhör, inte dess ägarförhållande eller vem som äger lasten som transporteras. Därmed har Finland också rätt att skydda fartyg under finsk flagg även på internationellt vatten.

- Vid behov gör man det genom att samordna resurser och uppgifter i ett myndighetssamarbete, försäkrar operationschef Rautava.

Enligt Juhapekka Rautava kommer det att komma situationer då myndighetssamarbetet prövas. Fientliga parter kan t.ex. påverka sjötrafiken även på andra sätt än att ta det till en väpnad konflikt.

- Då talar man om s.k. hybridpåverkan. Myndigheten som har befogenheter på det utsatta området ansvarar därmed för att hantera situationen. Myndighetssamarbetet för att trygga sjötrafiken är bra och övas på aktivt.

I normala förhållanden finns det ingen nationellt fastställd ansvarig myndighet som leder sjötrafiken. Då 79 § i beredskapslagen gäller är det Trafik- och kommunikationsverket som leder och övervakar vattentransporterna.

Kuva alla: Harjoitukset Suomenlahdella, kuva Merivoimat

Internationellt samarbete ger ökad säkerhet

Under 2022 utförde Marinen flera omfattande övningar med krigsfartyg från flera Natoländer. Målen med de gemensamma operationerna var bl.a. att ge och ta emot internationell hjälp.

- Nato har ett eget NATO Shipping Centre som lyder under Allied Maritime Command (MARCOM) och som bl.a. har till uppgift att samordna handelssjöfarten och den militära verksamheten på havet, påminner Rautava.

Enligt operationschef Juhapekka Rautava stärker övningen med Marinens internationella samarbetspartner på finska territorialvatten och närliggande vatten den finska sjöfartssäkerheten.

- Ett finskt medlemskap i Nato kommer säkert att påverka tryggandet av handelssjöfarten positivt. Situationsmedvetenheten och lägesbilden av den globala handelssjöfarten förtydligas och blir också lättare att förutse, förutspår operationschef Rautava.

Bild nere: Krigsfartyg från tre Natoländer besökte Ärtholmen i Helsingfors i slutet av maj 2022. På bilden syns 155 meter långa USS Gravely från USA, som är en missiljagare av Arleigh Burke-klass.

Alimmassa kuvassa Suomen Merivoimien alus kesäkuussa Suomenlinnassa Helsingissä.