Suomen Merimiesunioni logo
Turvaposti
Medlemstjänst
Näytä alasivut

5.10.2018

Nedskärningarna som Sipiläs regering gjort har drabbat främst barnfamiljer och arbetslösa


Sipiläs regering har ett långt och tungt syndaregister. Lättare uppsägningar vore sista droppen för FFC-förbunden. 

Text: Emilia Kukkala

Regeringens senaste förslag är att försämra uppsägningsskyddet i företag med mindre än 20 personer så att man i framtiden kan sparka folk i stort sett helt godtyckligt.

Hit har man inte kommit spontant eller av en slump. Sipiläs regering har flitigt skurit ner för låginkomsttagare och försvagat löntagarnas ställning konsekvent under hela sin mandatperiod.

Innan man gjorde det lättare att säga upp personal föreslog man i en ramria att ogrundade tidsbundna anställningar för personer under 30 år skulle tillåtas. Aktivmodellen som trädde i kraft i början av året har i sin tur skurit ner på arbetslöshetsförmånerna för 150 000 personer. Förslaget på en aktivmodell nr 2 ska läggas fram inför riksdagen i höst.

Hot genom tvångslagar

Sipiläs regeringsprogram kritiserades som ojämlikt och i strid med grundlagen redan när det presenterades år 2015. Rätten till dagvård, inkomstrelaterad dagpenning och arbetslöshetsskyddet m.m. hamnade omedelbart på nedskärningslistan.

Därefter gick regeringen över till att bereda ett ”samhällsavtal”, dvs. konkurrenskraftsavtalet. Som alternativ till konkurrenskraftsavtalet föreslog regeringen kraftigt nedskärande tvångslagar vars enlighet med grundlagen förblev otydlig.

Tvångslagarna inkluderade bland annat förkortad semester, minskad sjukledighetslön och fler karensdagar, slopade söckenhelger, förlängd arbetstid och minskad semesterlön.

Bestraffningen av barnfamiljer fortsätter

Våren 2016 stramade regeringen åt villkoren för alterneringsledighet, förkortade den med hälften och tog bort möjligheten till periodisering.

Regeringen skar också ner på föräldradagpenningen. Nedskärningen av semesterrätten vid sjukdom utreds som bäst av EU-domstolen och ett beslut kommer nästa år.

Ändringen i semesterlagen minskade också antalet intjänade semesterdagar under föräldraledighet massivt. Efter ändringen kan semester tjänas in under högst ett halvår av föräldraledigheten.

Man försöker öka mängden lokala avtal och kringgå kollektivavtalen. Man hittar på en arbetsprovtjänst, där man kan låta en arbetslös arbeta mot dagpenning i fyra månader utan anställning eller lön.

Det bittra konkurrenskraftavtalet träder i kraft

I konkurrenskraftavtalet som tecknades sommaren 2016 skär man ner på semesterlönen för personer i offentliga sektorer med 30 procent och förlänger den årliga arbetstiden med 24 timmar utan att ändra inkomstnivån. Regeringen flyttar över arbetsgivaravgifterna till löntagarna.

Ytterligare nedskärningar i arbetslöshetsskyddet och tvångslagarna tas tillbaka med konkurrenskraftavtalet i utbyte, men nedskärningarna på 200 miljoner i arbetslöshetsskyddet som avtalades före konkurrenskraftavtalet träder i kraft våren 2017. Längden på inkomstrelaterad dagpenning förkortas, beloppet blir mindre och antalet självriskdagar ökar.

Arbetsavtalslagen får förnyelser som försvagar löntagarens ställning. Arbetsgivaren kan i fortsättningen avlöna en långtidsarbetslös på bestämd tid utan skäl i upp till ett år. Prövotiden förlängs från fyra till sex månader och återanställningsskyldigheten förkortas från nio till fyra månader i samband med uppsägning.

Utbildningslöftena sviks

År 2017 skar man också ner kraftigt i utbildningar, då längden på vuxenutbildningsstödet förkortades med fyra månader och grunddelen minskade med 15 procent. Regeringen försöker också göra om stödet helt till ett lån.

Regeringen skär ner på yrkesutbildningen med 190 miljoner euro, vilket syns såväl i undervisningen som i antalet nybörjarplatser. Kritiker som är insatta i saken beskriver det som bland annat ett ”farligt människoförsök”.

Fula spår efter Sipiläs giljotin

Arbetslösa straffas ytterligare. Maxtiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas till 400 dagar och för personer med en arbetshistoria på mindre än tre till år 300 dagar.

Regeringen skär ner på näst intill alla Fpa-förmåner: barntilläggen, arbetsmarknadsstödet, grunddagpenningen, den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel, sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenningen, folkpensionen och garantipensionen.

Sipiläs regering har på tre år hunnit skära ner rekordmycket för barn, familjer, äldre, studerande, arbetslösa och arbetstagare. Enligt en utredning från social- och hälsovårdsbranschens organisation SOSTE drabbar nedskärningarna mest barnfamiljer med låg inkomst, arbetslösa och studerande.