John Nurminens Stiftelse, Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket och Neste Oil undertecknade en förbindelse om samarbetet Tankerskydd i Helsingfors den 3.6.2010.

ska förhindra oljeolyckor i Finska viken

Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket, Neste Oil och John Nurminens Stiftelse har inlett ett samarbete och utvecklingsarbete inom ramen för projektet Tankerskydd.

Målet med samarbetet är att minska risken för storolyckor i Finska viken. Den bärande tanken bakom projektet är att utveckla tjänsten ENSI (Enhanced Navigation Support Information).

Fartygens ruttplaner till sjötrafikcentralerna med hjälp av ENSI

Tjänsten ENSI utökar informationsutbytet mellan fartyg och sjötrafikcentraler, då fartyget kan skicka sin ruttplan till land. Sjötrafikcentralen har då bättre möjlighet att förutse eventuella risksituationer och rekommendera en alternativ rutt för fartyget. Samtidigt minskar risken för missförstånd och mänskliga fel.

”Om fartygstrafikledaren upptäcker en avvikelse från den säkra rutten när han tar emot ruttplanen kan han rekommendera fartygsbefälhavaren att kontrollera rutten eller föreslå en alternativ rutt”, berättar Finlands sjösäkerhetsdirektör Tuomas Routa från Trafiksäkerhetsverket.

Juha Nurminen förklarade bakgrunden till projektet Tankerskydd på Finska vikens sjötrafikcentral i Helsingfors.

Vid en olycka skulle hela Finska viken täckas av olja

Systemet ska byggas på nuvarande GOFREP (Gulf of Finland Reporting). Implementeringen av ENSI beräknas bara kosta fartygen ett par tusen euro. Det är ett mycket lågt pris jämfört med kostnaderna vid en oljeolycka, som kan bli hundratals gånger högre.

”Kostnaderna för det grundstötta tankfartyget Exxon Valdez är redan uppe i mer än tre miljarder”, påminde amiral Juhani Kaskeala, f.d. kommendör i försvarsmakten och ordförande för projektets styrgrupp.

Det lönar sig alltså att förhindra oljeolyckor för att slippa skador som kan uppgå till flera miljarder euro. Förutom ekonomiska kostnader skulle miljön bli obrukbar för flera år framåt, vilket påverkar såväl växter och djur som människor.

”Om ett tankfartyg på etthundra ton skulle köra på grund i Finska viken skulle praktiskt taget hela viken täckas av olja”, berättade Juha Nurminen från John Nurminens Stiftelse på informationsmötet.

Vid en olycka skulle den oljebekämpningsutrustning som för närvarande används i Finska viken inte räcka långt. Den finska utrustningen kan vid optimala förhållanden, d.v.s. lugnt väder, samla upp högst ca 3 000–5 000 ton olja per dygn. En olycka frågar emellertid inte efter klockan, vilket innebär att höststormar och sydvästvindar skulle försvåra oljeuppsamlingsarbetet avsevärt.

Ett unikt projekt i hela världen

Projektet Tankerskydd är unikt även på en global skala. Man vill ha med samtliga nio länder runt Östersjön i projektet. Man tror även att projektet kan intressera Ryssland, som har många tankfartyg på Östersjön.

Man kommer även att föra vidare informationen om projektet Tankerskydd i Internationella sjöfartsorganisationen IMO. Det ska dessutom tas upp i EU, och statsminister Matti Vanhanen ska ta upp frågan på nästa statsministermöte i EU. I framtiden skulle projektet även kunna marknadsföras mot andra länder via FN.

Projektet Tankerskydd beräknas kosta totalt omkring 300 000 euro. Projektet finansieras med både privata och statliga medel.

”Vi vill se att projektet går framåt. Huvudsaken är att vi får igång systemet innan det händer något”, fastställde Trafikverkets generaldirektör Juhani Tervala.

Pilottest på gång på Neste Oils fartyg

Tjänsten ENSI har testats sedan hösten 2009 på Neste Oils fartyg. Under 2010 ska man fortsätta testköra programmet och förbättra dess funktioner.

”Personalen har kommit med mycket uppmuntrande feedback”, berättar Neste Oils säkerhets- och miljöchef Jan Valtonen.

Under pilotskedet av projektet har bolagets fartyg skickat sina ruttplaner till VTS-centralens simulator för att visualisera rutten. Arctia Shippings isbrytare har dessutom skickat sina ruttpunkter till Neste Oils fartyg.

”När ett fartyg skickar information från t.ex. danska sundet, d.v.s. sin rutt, skulle det i fortsättningen själv få information om t.ex. isbrytare”, förklarade amiral Juhani Kaskeala på informationsmötet.

Inom flygtrafiken är det obligatoriskt att ange sin rutt, men inom havstrafiken kan man inte ”beordra” fartyg. För att uppmuntra fartygen att ange sin rutt kommer det i fortsättningen att finnas ett informationspaket som fartygen får från VTS-centralen. Isbrytarnas rutt är ett exempel på det.

”Trafiken och kryssningstrafiken i Finska viken ökar hela tiden. Samtidigt ökar risken för olyckor, vilket innebär att prognoser, förhandsplanering och kommunikation blir ännu viktigare”, fortsatte Kaskeala.

BAKGRUND
Fartygstrafiktjänster i Finska viken

VTS (Vessel Traffic Service) följer trafiken i kustlederna och skickar meddelanden till fartyg, arrangerar fartygstrafiken och hjälper vid behov fartygen med navigering.

GOFREP (Gulf of Finland Reporting) är Finska vikens obligatoriska rapporteringssystem för fartygstrafik. Systemet omfattar det internationella havsområdet i Finska viken.

Övervakningen och fartygsrådgivningen genomförs i ett samarbete mellan finska, estniska och ryska trafikcentraler. Centralerna följer fartygens rörelser med hjälp av AIS (Automatic Identification System)-systemet. Systemet är på direktiv av IMON obligatoriskt för alla fartyg med en bruttodräktighet på minst 300 ton.

Tuomas Martikainen från Finska vikens sjötrafikcentral visar hur ENSI fungerar på informationsmötet.

ENSI-systemets funktion

Fartygen skickar sin ruttplan till ENSI via Internet innan de avgår från hamn.

Fartygstrafiktjänsten kontrollerar rutten och skickar aktuell information om bl.a. vädret, isförhållanden och trafiken, målhamnen och störningar. Man kan dessutom använda och beställa olika stödtjänster via tjänsten.

Under resans gång övervakar fartygstrafikledarna fartygets rutt och ingriper vid ändringar som avviker från planen samt informerar om eventuella oväntade riskfaktorer.

ENSI ska vara i bruk i Finska viken under 2013. Det dubbelriktade informationsutbytet som systemet erbjuder effektiverar styrningen av fartygstrafiken genom att förbättra lägesbilden och göra det lättare att förebygga risksituationer. Fartygen kan optimera sina tidtabeller, förbättra sin ekonomi och minska sina luftutsläpp.

Text och bilder: Saana Lamminsivu