Regeringen överlämnade sitt förslag om att höja farledsavgifterna till riksdagen den 5 oktober i samband med att statens budgetproposition för 2012 publicerades.

Förslaget föreslår en höjning av farledsavgifterna med 12 procent, vilket innebär att intäkterna från farledsavgifter därmed skulle uppgå till 80,3 miljoner euro enligt den beräknade kalkylen. Enligt förslaget ska höjningen fördelas jämnt mellan de olika avgiftsklasserna ochberäknas träda i kraft i början av 2012.

Förslaget att höja farledsavgifterna kom helt oväntat för sjöfartsorganisationerna. Såväl rederier som Finlands Sjömans-Union motsätter sig förslaget att höja farledsavgifterna. När ett nytt lagförslag tas fram brukar intressenter – som sjöfartsorganisationerna – inkluderas i reformarbetet när det gäller lagen om farledsavgifter. Nu togs förslaget fram av tjänstemännen på Kommunikationsministeriet efter ett val som genomfördes utan någon föregående utredning av höjningens effekter.

Enligt lagförslaget motiveras höjningen med behovet av att täcka kostnaderna för isbrytning och farledshållning med farledsavgifter. Särskilt kostnaderna för isbrytning har stigit på grund av två stränga vintrar i rad medan inkomsterna från farledsavgifter har varit mindre än väntat.

Sjöfartsorganisationerna har följt regeringens förslag på höjda farledsavgifter med blandade känslor. I värsta fall får finska rederier betala för de höjda farledsavgifterna. Det har vuxit fram en djup principiell klyfta mellan inhemska och utländska handelsfartyg, där Finland betalar och andra får hjälp.

Det är dyrt att bygga och underhålla inhemska fartyg. En stor del av våra fartyg kan segla själv även under svåra isförhållanden, vilket även ökar deras bränslekostnader. Däremot behöver fartyg under utländsk flagg som kommer till Finland nästan utan undantag hjälp redan under lättare isförhållanden. Flera av fartygen stänger till och med av sina maskiner när isbrytaren drar dem mot hamnen. Utländska fartyg sparar alltså in på bränslekostnaderna och finska fartyg betalar i praktiken för att hjälpa dem genom isen.

Finlands Sjömans-Union anser att regeringens förslag på höjda farledsavgifter har hastats fram. Sjömans-Unionen har föreslagit att en särskild arbetsgrupp för farledsavgifter ska tillsättas. Vid sammansättningen av arbetsgruppen ska näringslivet och branschens aktörer vara tillräckligt representerade och arbetsgruppen ska minst ta upp frågor i anknytning till farledsavgifternas storlek och grunder samt kostnader som täcks med farledsavgifter, som farledshållning och isbrytning.

Riksdagen diskuterade regeringens förslag på farledsavgifter den 18 oktober. Då framgick det även att den finska sjöfarten inte bara hotas av farledsavgifterna, utan även av flera andra saker, som ett eventuellt ikraftträdande av svaveldirektivet år 2015.

Trafikminister Merja Kyllönen stöttade en övergripande granskning av systemet med farledsavgifter:”För mig som minister är det ytterst viktigt att kriterierna för hela systemet med farledsavgifter granskas på nytt och förnyas helt.”

Trafikministern föreslog också att förberedelserna startas ”i höst, och vi kommer att ta fram närmare riktlinjer för servicenivån även för isbrytning i vår trafikpolitiska redogörelse. Vi har inte alls satt oss ner för att se på när avgifterna stiger och sjunker, utan kommer att förnya hela systemet, vilket jag anser borde ha gjorts för flera år sedan.”

 

Lagen om farledsavgifter trädde i kraft den 1 januari 2006. Fartyg som utövar handelssjöfart på finska vatten betalar en farledsavgift till staten. Farledsavgiften fastställs utifrån fartygstyp, fartygets storlek, isegenskaper samt antal besök.

De inbetalade farledsavgifterna används för att bygga, underhålla och sköta säkerhetsutrustningen som behövs i vattentrafiken och i offentliga farleder som används inom sjöfarten, för fartygstrafiktjänster och för isbrytarnas hjälpverksamhet.