|
(Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 21.9.2009)
Psykisk ohälsa stod under 2007 för 22 procent av det totala antalet utbetalda sjukdagpenningar. En två-årig uppföljningsstudie som utförts av Arbetshälsoinstitutet visar emellertid att mindre än en tredjedel av arbetstagare med depression är sjukskrivna i två veckor eller mer, och att sjukfrånvaron sällan varar mer än två månader. Sjukfrånvarofrekvensen påverkas av flera olika faktorer, bl.a. personens ålder och hälsotillstånd, anställningssektorn, anställningens varaktighet och hur personen tror att den egna arbetsförmågan kommer att utvecklas.
Psykisk ohälsa är numera den näst vanligaste grunden för sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten. Under 2000-talet har speciellt den depressionsrelaterade arbetsoförmågan ökat. Depression behöver inte alltid leda till fullständig arbetsoförmåga. Sjukdomssymtomen leder till nedsatt funktionsnivå, men arbetsförmågan påverkas också av kraven i arbetet och av hur mycket stöd man får av sin chef.
Majoriteten av de deprimerade håller sig kvar på jobbet
Av de arbetstagare som på basis av en diagnostisk intervju konstaterats lida av depression hade under en 2-årig uppföljningstid 29 procent minst en sjukfrånvaroperiod på över 2 veckor. Sjukfrånvarofrekvensen var nästan lika hög bland lindrigt deprimerade som bland svårt deprimerade. Bara 11 procent hade varit sjukskrivna en längre tid, dvs. sjukfrånvarande med sjukdagpenning under perioder på över 30 dagar.
Sjukfrånvarofrekvensen påverkades såväl av allmänna bakgrundsfaktorer och personens hälsotillstånd som av faktorer med anknytning till arbetet. Sjukfrånvarofrekvensen var högre om undersökningspersonen var i åldern 35-44 år, arbetade för kommunen, hade någon fysisk sjukdom eller hade negativ uppfattning om den egna arbetsförmågans utveckling. Visstidsanställda var mindre ofta sjukskrivna än andra i undersökningsgruppen.
Tidigt insatt stöd främjar arbetsförmågan
Företagshälsovården har möjlighet att i ett tidigt stadium erbjuda stöd till arbetstagare som lider av depression. För att en deprimerad arbetstagare ska orka fortsätta att arbeta krävs förutom aktiv och mångsidig behandling ofta också stödinsatser från arbetsplatsens sida. Det lönar sig att erbjuda cheferna utbildning i hur man uppdagar problem med arbetshälsan och hur man underlättar återgången till arbetet efter sjukledigheten.
I studien använde man sig av det material om den finländska vuxenbefolkningen som insamlats av Institutet för hälsa och välfärd i samband med befolkningsstudien Hälsa 2000. Undersökningspopulationen för det aktuella delprojektet utgjordes av 409 arbetstagare i åldern 30-64 år som på basis av en diagnostisk intervju hade konstaterats lida av depression. Uppgifterna om ersättningsberättigande sjukdagpenningsperioder på mer än 9 arbetsdagar är hämtade ur Folkpensionsanstaltens register. Övriga uppgifter baserar sig på det frågeformulär som undersökningspersonerna fyllde i och på den läkarundersökning de genomgick i samband med Hälsa 2000-studien.
>> Arbetshälsoinstitutets hemsidor...
|
